Fattygirl

Veckans bästa dag, eller vad tycker ni? Jag lever ju främst på förväntningar och devisen "den som spar han har" och då passar fredagen bäst! Man har ju allt framför sig. Kommer bli en superhärlig helg, idag kommer Elin, Eva och Emma för vår årliga E4:an-helg som i år utspelar sig i Stockholm och på mina 39 kvm!

Efter att ha pausat löpbandet sedan i fredags och ägnat mig åt crosstrainern (meningslös träning, men skonsam mot onda benhinnor) istället, var det idag dags igen. Och jävla äntligen; Milen!!! Usch vad jobbigt det var, ni vet när det känns som att man ska spy, som att man kallsvettas och kokar över av hetta på samma gång precis efteråt... Det är härligt det! Nu är jag malligt nöjd över mig själv och tänker mentalt ta helg redan nu!

Sedan tidigare är det väl känt att jag lider av söndagsångest. Ibland har jag svårt att sova också natten mellan söndag och måndag, vilket förvärrar ångesten. Kanske har jag hunnit förskjuta dygnsrytmen med sena nätter och lika sena morgnar, kanske är det jobbstress som håller mig vaken. Men inatt Kollade klockan sista gången 00:49. Lite sent, men ingen fara. Somnar, vaknar igen klockan 04:00 och somnar inte om! Inte en tillstymmelse till slummer tills jag går upp 06:30. Tre timmars sömn och sedan mååånga timmar måndag. Buhu stackars mig. Tänker ta igen det i natt och återkomma med positivt tänkande imorgon, för denna dag sög verkligen.

Ska iväg på middag hos Corny och Freddan i deras nya residens i Hägersten. Ska planera inför Barcelona och även premiärdricka Blossa 11. Här väntas inte med glöggen till advent som vissa andra konservativa julfirare. Så lite tid, så mycket glögg dom ska avsmakas, bäst att starta så snart man kan!

Har börjat bli ett jäkla tjat på efterrätter här hemma... LCHF-style såklart, vilket för oss ofta betyder (citat Fredrik:) "nå kladd mé nötter". I detta fall fläderglass med vanilj- och fläderkaramelliserade nötter och en pensionsfruktshalva på toppen!
Ingredienser
2 ägg
2 dl grädde
1 dl creme fraiche, turkisk yoghurt eller liknande "kladd"
sötningsmedel efter smak
lite koncentrerad flädersaft (light) eller vad man nu vill smaksätta med.
någon näve nötter
en liten klick smör
vaniljpulver
passionsfrukt

Separera äggen och vispa äggvitorna till ett fast skum. Blanda äggulorna med en skvätt flädersaft och sötningsmedel, vispa hastigt/rör ihop. Vispa grädden och rör försiktigt i creme fraichen, ägguleblandningen och slutligen äggvitorna. Försök behålla luften i glassmeten. Häll i en form, ganska låg så fryser glassen jämnare. Är man en lycklig jävel med en glassmaskin så använder man förstås den! Men har man inte det, in i frysen, kom ihåg att röra om den ofta för att slippa iskristaller.

Nötterna då; smält smör i en panna, i med nötterna, några droppar flädersaft igen och när det kokat in kan man pudra över lite sötningsmedel om man vill ha en karamelliserad, sockrad känsla på nötterna. Och det vill man ju!

Låt glassen frysa, nötterna svalna, dela en passionsfrukt och servera!

I torsdags var löpbandet nyservat och omställt till kilometer istället för miles. Lite lättare att anpassa farten inför Milen. 6 minuter per kilometer i 60 min borde ju per automatik bli Milen på en timme, eller hur? Döm om min totala besvikelse när det stannar på 9,944 km. Femtiosex meter i från. Hur är det möjligt? Jo, såklart, när man startar bandet så är hastigheten på snigelfart och medan tiden börjar ticka får man ställa in hastigheten till den man vill ha, i mitt fall 6 min/km... Så där sniglade mina 56 meter iväg. Man lär sig nåt varje gång, nästa gång får jag höja hastighet några minuter för att kompensera för starten! Men jävligt duktig trots ännu ett misslyckande, varje lilla hastighetshöjning känns ordentligt även om det är så lite att det bara gör några hundra meter på en timmes löpning.

För en vecka sedan ringde det på min dörr. Det var grannen i lägenheten bredvid, vars sambo är med i vår bostadsrättsförenings mycket lilla styrelse. Jag fick veta att jag var påtänkt att bli intvingad i styrelsen, då en av de tidigare engagerade nu kommer flytta... "ringer du ordförande och pratar med henne om detta?". Har varit i ett stort ångestmoln sedan dess, ni förstår nog inte omfattningen av detta men jag kan inte föreställa mig något värre än att vara aktiv i en förening, allra helst inte i en förening där man bor! Men jag kapitulerar, tänker "hur farligt kan det va?": klistra upp lappar, städa gården, driva frågor som tex vilken färg vi egentligen ska ha på klädnyporna i tvättstugan. Jag ringer ordförande, hon svarar ej, jag talar in ett meddelande, hon ringer upp, jag svarar ej. Hon talar in följande meddelande: "hej, det har blivit ett missförstånd, din granne ringde på fel dörr. En annan tjej på samma våningsplan hade anmält intresse att vara med i styrelsen!" Jag är så lycklig! Jag är fri!!

Torsdag och veckans första morgon jag inte tillbringar på gymmet utan framför mina favoriter Jenny & Steffo i Nyhetsmorgon. Lite abstinens, även om jag längtar mest till bastun efteråt är det otroligt vad beroendeframkallande det är med träning. Sen att beroendet försvinner typ på en gång när man slutar är ju lika otroligt. Inte riktigt samma som med tobak, alkohol osv... Well well, jag får mitt fix i eftermiddag istället. Skulle behöva lägga 10 km bakom mig, känns ju så sjukt bra med två sådana pass/vecka. Laddar upp med pizzaslice till frukost, mycket gott LCHF-recept (googla på kick ass pizza så hittar ni!)

Försökte hitta en bild på födelsedagsbarnet men det verkar som att hon hållit sig undan rampljuset och kamerablixtarna på sistone. Det enda jag hittade var hennes regniga uppfart från sommaren 2010. (Samma väder som sommaren 2011 när vi var uppe i Luleå och hälsade på...). Iallafall, grattis Annika på födelsedagen, hoppas du fick bättre väder än på bilden! Fredrik lyckades faktiskt komma ihåg sin mammas födelsedag alldeles själv, jag är nästan imponerad.


Även Mari lade ännu ett år till handlingarna idag. Grattis!!

Har varit lite strul med blogg-appen i veckan... Men inte tänker jag låta er gå miste om mina rafflande displaybilder från gymmet! Här kommer veckans klena skörd i en kavalkad. Har fått ge upp långt tidigare än jag tänkt, efter 20-35 min... Har haft problem med dåliga hörlurar som gjort att jag inte kunnat fokusera, så med det åtgärdat hade jag en grymt härlig timme på löpbandet igår. 9,799 km för att vara exakt. Kampen mot Milen fortsätter!

Man väntar ett halvår på att det ska börja och så är det över på ett ögonblick. Tack för igår!

Jag går i bitar.

Peppad av Elins prestation på löpbandet igår, 1 timme, 8,6 km, hyfsat ovan löpare (trodde jag att hon var, visade sig sen att hon kört löpning regelbundet under sommaren!), spottade jag i nävarna imorse och klev upp på bandet för ännu en timmesutmaning. Var rätt tungt idag, vet inte varför, men jag höll på att ge upp var tionde minut fram tills jag kutat i 45 min, då det inte var någon vits att ge upp längre. Om det blev en mil idag? Nej, 9,5 km. Jag kämpar vidare mot målet, 10 km på 60 min.

Vad ni ser på bilden är displayen på det löpband som jag utfört stordåd på idag. Jag har sprungit utan uppehåll i en timme! 60 minuters en fot framför den andra... Som ni ser anges distansen i miles istället för kilometer så jag hade inte någon bra uppfattning om hur långt jag sprang. Kollade på nätet när jag kom hem och 5,863 miles är nästan 9,4 km. 600 meter från målet att springa en mil! Hade jag vetat det när jag stod på bandet hade jag nog kämpat på ytterligare några minuter, men det får bli Milen en annan gång. Känner mig iallafall sjukt nöjd med mig själv. Nu ska jag ut och kompensera hurtigheten med lite vin, fondue och dekadens!