Mitt i elden står jag och trivs i mina jeans

Tror bestämt att det är på tiden att jag tar upp det här bloggandet igen! Ju mer sällan man bloggar, desto mindre tycker jag att jag har att skriva om... Blir bara ett "måste" och ett "borde" på nåt sätt, hur nu något så lättvindigt kan kännas så. Stormar en del kring mitt jobb these days, väntar snart på att Strix eller nåt annat produktionsbolag hör av sig och vill göra dokusåpa av det här dramat. Varje dag är en ny cliffhanger och för att mäkta med det så har jag nog skalat av några "måsten" och "borden" i privatlivet för ett tag. Kvar återstår typ jobb och motion. Vilket har visat sig vara ett jävla bra koncept på kroppsfronten! Märkte imorse när jag tog på mig ett par jeans för första gången på flera veckor (vår dresscode på jobbet förbjuder jeans, så det blir inte så ofta) och de liksom bara gled på och lämnade någon behaglig centimeter linning att andas i. Har kanske äntligen blivit av med sommarkilona från 2009 och det känns ju bra. Nya sommarkilon knackar väl snart på dörren i sällskap av grillfester, rosévin och glass.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0