Jag lever.

Usch vad jag var bakis igår. Det måste ännu en gång ha varit den lömska turkietspriten som nu äntligen är slut. En rosa glittrig flaska med gift. Det var lika tomt i mitt huvud som det var här på bloggen. Nu är det en ny dag och jag har gjort allt vad jag kunnat för att jag ska känna mig lite mindre värdelös än igår. Klockan 07.00: Beeep, beeeep "rundan runt Lulsundet väntar". Kändes bra att få röra på sig lite och få ägna resten av söndagmorgonen åt att plöja något kapitel marknadsföring som jag bara inte pallade att läsa igår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0