Fattygirl

Sitter och räknar ned minuterna tills jag måste lyfta min lilla stjärt och gå till gymmet. Och det är med sorg jag ser de små rackarna fullkomligt springa iväg... Jag vet inte varför jag känner mig lite motvillig till gymmet just nu, men det kan ha nåt att göra med att det är satans kallt att promenera dit, jag lyssnar på en jävligt dålig bok som jag väntar på ska ta fart, helt vända om och bli bra i slutet (stor chans...), när jag väl kommer fram har jag en timme med en instruktör som skriker att jag ska skrika och vill ha uppmärksamhet hela tiden (KOLLA PÅ MIIIIG, MIIIITT TEMPO!!! MIG!!! MIG!! MIIIG!!!) och jag ska få känna av min träningsvärk grundligt och sen ska jag gå hem, stelfrusen och med samma dåliga ljudbok i öronen. Visst sa jag att träning är fantastiskt?

(Strul med bloggen så jag publicerar inlägget i efterhand.)